Behöver skolorna föräldrarna eller vårdnadshavarna?

[Per]

Hur viktiga är föräldrarna för att barnen ska få de största möjligheterna att lyckas i livet? Är det viktigt att föräldrarna är mycket engagerade i sina barns liv, eller blir det lätt curling? Vad händer om föräldrar inte alls är närvarande, blir barnen då inte heller närvarande?

Jag tror att många föräldrar behöver "påminnas" om sina barn regelbundet. Någon form av påstötning, oftare än IPU-samtal, där skolan talar om för föräldrarna hur det går i skolan, vilka framsteg som sker och hur man upplever att hemmet kan stödja skolans mål med eleven. Jag skulle välkomna detta från mina barns skolor.

 

Själv anser jag för självklart att föräldrarnas roll och engagemang är mycket viktigt. Många föräldrar anstränger sig för att vara delaktiga i sina barns uppväxt och deras utveckling i skolan. Barn spenderar ändå mer tid där än hemma.

 

Men olika saker kan förhindra föräldrarnas möjligheter att vara så engagerade som de vill:

• Jobbförhållanden
• Delad vårdnad
• Andra familjeförhållanden som gör tillvaron komplicerad
• Självständiga barn som inte släpper in föräldrarna
• Man träffar inte lärare och skolpersonal regelbundet
• Språk, kultur

 

Många anledningar alltså, och vad kan man göra för att förbättra detta?

 

[Magnus Blixt]

Svar: Ja, skolan behöver föräldrarna/vårdnadshavarna. Åtminstone är jag som lärare helt beroende av föräldrarnas mandat att undervisa och tillrättavisa deras barn.

Även jag tror på mer och bättre kommunikation mellan skola och hem. Diskuterade detta igår med Bengt Nykvist på DSV inför ett inslag på kommande distanskurs "Digitalt utanförskap och inkludering" http://dsv.su.se/utbildning/distans/digink.

 

Viktigt ämne! Tror inte IT är svaret, men absolut kan vara en del i lösningen (med ett välfungerande, användarvänligt och smidigt system).