Mina allmänna, trevande tankar om LPP

[Björn Kindenberg]

Till att börja med vill jag säga att det är mycket bra att en sådan här praktiskt-pedagogiskt inriktad grupp tillkommit, som tar sig an en av de viktigaste frågorna. Jag ska återkomma med egna LPP, men först tänkte jag försöka fästa mina tankar om pedagogiska planeringar och målformuleringar på pränt, eftersom det känns som det surrar ganska mycket i huvudet på det området...

Det som får det att surra (för att inte säga snurra) av tankar är att frågan egentligen är så oerhört komplex. Det målrelaterade systemet bygger på att staten sätter upp de övergripande målen, som sedan ska konkretiseras på skolnivå. Här råder ju en viss otydlighet i och med systemet med strävansmål och uppnåendemål. Skolverket hävdar ju med emfas att det är strävansmålen som ska vara "utgångspunkten" för lärarens undervisning. Det är inte till så stor hjälp för läraren, eftersom de flesta mål bara talar om att "eleven utvecklar... (än det ena, än det andra)", dvs. det är självklara utgångspunkter, men med eleverna måste man ju ganska omgående komma till den konkreta nivån. 

Jag tror att många lärare (men det ska bli intressant att i den här gruppen se om det finns alternativ!) löser detta genom att i sina lokala pedagogiska planeringar (på min skola kallas de arbetsplaner) först ha en rubrik Mål och sedan två underrubriker Strävansmål och Konkreta mål. De konkreta målen brukar bli ganska lika kursplanernas uppnåendemål, men anpassat till det aktuella undervisningsområdet. Jag gissar att de flesta elever och föräldrar som läser en sådan LPP hoppar direkt till de konkreta målen (om inte läraren "tvingar" dem att läsa igenom strävansmålen). 

En vanlig fortsättning av LPP-dispositionen tror jag är att läraren sedan anger upplägger för undervisningsområdet, utifrån de uppsatta målen och sedan följer en beskrivning av vad som kommer att bedömas och i vilken form eleven ska redovisa sina kunskaper. 

LPP följer i så fall en mall som ungefär ser ut så här: 

1. Namnet på arbetsområdet X

2. Mål - I läroplanen står att du ska utveckla din kunskap om X, de konkreta målen är att du ska lära dig grundläggande fakta om X, du ska kunna presentera fakta om X, du ska kunna tillämpa dina kunskaper om X i ett visst sammanhang

3. Arbetssätt: under de närmaste veckorna kommer vi att jobba med X, genom att läsa böcker om X, titta på en film om X, göra ett studiebesök på X-museum, samt titta på en webbsida som handlar om X

4. Bedömning/redovisning: du ska göra ett prov om X. I provet kommer du att få visa dina grundläggande kunskaper om X, samt få tillfälle att visa din förmåga till fördjupad tillämpning av fakta om X

Problemet med den här mallen (som är schematisk och lite karikerad) är att jag känner att det jag som lärare ofta varit osäker på är om mina konkreta mål varit realistiska, realiserbara och relevanta. Framförallt tycker jag att man som lärare alltför sällan gör en innehållsanalys tillsammans med andra kollegor. Om det står i kursplanen (indirekt, men ändå i intentionen) står att man ska kunna franska revolutionen, vad innebär det då att "kunna" franska revolutionen. "Kan" man den om man känner till de viktigaste årtalen, personerna och händelserna? "Känner man till" dessa, om man kan återge dem på ett prov? Eller innebär "kunna franska revolutionen" även att man ska kunna dra mer allmänna slutsatser om revolutioner, se skillnaden mellan en revolution där statsskicket är oförändrat och en där ett helt nytt statsskick införs etc? 

Innan man formulerar den konkreta nivån måste man ha tagit sig förbi en hel mängd frågor, som man förmodligen klarar bättre tillsammans med kollegor än på egen hand. Vem vet, det kanske inte är i Frankrike vi ska börja när vi undervisar om den franska revolutionen? Kanske ska vi ha ett arbetsområde om olika styrelseformer mer allmänt och titta på franska revolutionen som ett exempel på när ett land byter styrelseform och samhällsordning? 

Jag vet inte. Det känns bara som att man som enskild lärare oftare hamnar i en situation där man ska översätta kansliprosa från lpo94, än göra didaktisk stoff- och metodurvalsanalys (helst då tillsammans med kollegor). 

Det tog längre tid att skriva det här än jag hade tänkt... Jag tror jag får ge mig för idag, men känner att jag måste utveckla mina tankar ytterligare en omgång innan jag återkommer med exempel på egna lokala pedagogiska planeringar (som är långtifrån några "mönster-LPP" :) 

[Marie Andersson]

Och var finns eleverna med i denna process?

I läroplanen står följande: "Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar". De är en stor del i skapandet av en LPP.

Oj, ju mer vi skriver om det här desto svårare blir det - suck ;)

// Marie

[Olof Andersson]

Jag håller som bäst på med att sätta mig in i lokal pedagogisk planering för att sjösätta det på skolan där jag arbetar till kommande läsår. Du har ju arbetat med och bevisligen tänkt en hel del kring LPP. Vilka förändringar i LPP-upplägget ser du i och med den nya läroplanens införande? Har du några tips på hur man startar upp arbetet kring LPP på en skola (6-9)?

 

Hälsningar

/Olof Andersson

[Björn Kindenberg]

Jag vet inte riktigt om jag jobbat så mycket med LPP, eftersom jag fortfarande inte blivit klar över vad det är för något. Däremot är jag ganska klar över vad jag tycker att LPP inte bör vara. LPP bör inte vara obligatoriska, byråkratiska eller standardiserade malldokument som ska delas ut skriftligt i alla arbetsområden i alla ämnen.

 

Varför inte? Om man frågar mig (eller rättare sagt är det ju jag som ställt frågan...), så tror jag att man då lägger alldeles för mycket energi på att försöka uppnå något som LPP:er aldrig kan uppnå: total klarhet kring vad eleverna ska lära sig. Det finns en övertro på att man genom skrivna måldokument kan skapa en genväg till lärande, jag tror inte att det fungerar på det viset. 

 

Däremot tror jag att det är viktigt att konkret åskådliggöra för eleverna vad det är du vill att de ska kunna (här har jag själv ett stort utvecklingsområde...). Om du t.ex. vill att de ska kunna tillämpa kunskaper om processer under istiden vid en beskrivning av landskapet, så bör du göra just detta: gör en "exempeltillämpning" av glaciala kunskaper. Eller med andra ord: tala om för eleverna att du nu ska använda kunskaper om istiden för att förklara varför det är räfflor på berghällen utanför skolan. Gå till berghällen (med eleverna), säg "Nu tittar jag på de här mystiska räfflorna i berggrunden, så här kan jag använda min kunskap om istiden för att förklara dem" När du gett en förklaring, talar du om för eleverna att du vill att de ska kunna resonera på liknande sätt om andra fenomen". 

 

Jag tror det är bra om man dessförinnan har skrivit ned eller på annat sätt talat om att det är utvecklandet av denna förmåga som arbetsområdet syftar till (denna målkommunikation kan vi då kalla "LPP"). Men jag tror framförallt det är lika viktigt (och om tidsnöd uppstår viktigare) att konkret visa vad man vill att eleverna ska kunna göra. 

 

Så mitt "tips" är att inte gå in i ett LPP-arbete med kravet att hela arbetslaget/skolan/kommunen/(landet/världen/universum:) ska använda sig av en och samma mall. Försök hitta så många olika sätt som möjligt att kommunicera målen med undervisningen, en "LPP" bör kunna komma till uttryck på många olika sätt.