Diskussionsfråga 2:

[Hanna Johansson]

Hur lär vi ut ett kritiskt tänkande hos eleverna, vid användningen av sociala medier som källor?

[Annika Hultén]

Miljöproblemen - nonsens eller verkligt hot?
En förövning som vi testade inför ett större miljöprojekt i en grupp på den folkhögskola jag arbetar. Syfte: källkritiskt fundera över vem som skriver, vad man vill och vem man riktar sig till. Därefter reflektera och sammanfatta med egna ord.
Uppgiften var att hitta de som menar att människans påverkan på miljön inte är så stor, att miljöhoten är överdrivna, detta är extra aktuellt nu inför COP15.

Elevernas uppgift: Finns det grupper, individer som tycker såhär? Vilka är de? Vad har de för argument och kan de i så fall belägga dem? Kan ni hitta dessa källor?
Dokumentera källor och allt ni gör på era datorer.

Samhällsläraren och jag ville veta vilka begrepp och de sökt på när de tyckte de fick bra träffar. Här tänkte vi på nyttan av synonymer och uppmuntrade eleverna att slå upp ord de var osäkra på. När det kom till vilka det var som uttalade sig kunde vi fråga om det framgick om de tillhörde någon särskild grupp. Den här frågan kunde leda till lobbying och vad det är etc. På vilken nivå vill man påverka? Hur var det med synpunkterna som de hittade? Löst tyckande eller kunde man belägga sina argument? Detta skulle sammanfattas med egna ord. Här hoppades vi på att de tillsammans skulle reflektera över vad man menade och helst koppla det till något faktaunderlag.

Hur nästa steg i projektet får vi se men vi hoppas kunna publicera slutresultatet på en blogg.

[Hanna Johansson]

Låter jätteintressant Annika! Ett bra exempel på källkritiska studier med direkt koppling till verkligheten. Tack för ditt inlägg! - hoppas fler vill delta i diskussionen...

[Stefan Svedberg]

Tack för att du frågar Hanna!
Din fråga är lika intressant som relevant. Man kan också fråga sig om dagens lärare är framstegsfientliga och totalt ointresserade av IT i skolan? Detta mot bakgrund av Skolverkets rapport om IT-användningen i skolan från i år. Enligt rapporten uppvisar våra skolor stora brister, dels vad gäller tillgången på datorer, dels beträffande anvisningar och direktiv (s.k. IT-strategi) om, hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen. Anledningen till det senare kan enligt rapporten relateras till lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Vidare framgår av Skolverket rapport, att endast en fjärdedel av lärarna använder IT i sin dagliga undervisning. Mot denna bakgrund finns det anledning ställa frågan varför IT-stödet inte utnyttjas mer i våra skolor, i synnerhet som allt fler rapporter vittnar om datorernas pedagogiska mervärde i undervisningen.
För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.
Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).
Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?