Framtidens programmeringsundervisning = patterns and paradigms first (del 3)

[Lars Gunther]

Mitt senaste blogginlägg:

De elever jag undervisar kommer vara aktiva i utvecklingen av olika slags mjukvara från år 2011 till kanske år 2055. Vi kan inte hålla på och diskutera som om det fortfarande vore 1993. Vi lärare måste blicka framåt. Jag är inte så värs bekymrad över att dagens elever inte lär sig assembler eller ens sorteringsalgoritmer. Ytterst få kommer jobba på den nivån. 99 % av alla utvecklare på morgondagens arbetsmarknad kommer jobba på en högre abstraktionsnivå.

 

http://keryx.se/blogg-68

 

Även om ni inte gör något annat - kolla föredraget med Douglas Crockford som jag bäddat in!

[Daniel Lindsten]

Kul att se att du börjar komma ifatt utvecklingen;) Jag ingick i en av referensgrupperna under framtagandet av kursplanerna och jag ställde då samma fråga vid flera tillfällen: Varför finns det egentligen 2 olika ämnen; Webbteknik och Programmering? Jag fick aldrig något svar då men du kanske sitter inne med svaret, även om det verkar som att du anser att uppdelningen är föråldrad ett år innan de första kurserna inom GY11 ska hållas. Eller har jag totalt missuppfattat något viktigt?

När det gäller diskussionen om vad som är riktig programmering och vad man ska lära ut tror jag att du låter dig luras av tonläget i diskussionen. Min uppfattning är att diskussionen förs mycket intensivt och ibland aggresivt av några få personer som vet att de har svaret på allt och sitter inne med den yttersta sanningen. När jag pratar med kollegor bland programmeringslärare så rycker de allra flesta på axlarna åt eländet och fokuserar på att utveckla sin undervisning, göra det så roligt och begripligt som möjligt för att därigenom väcka elevernas egen motivation att lära sig mer.

Jag dristar mig till att ge ett förslag; lägg ner diskussionerna om riktig programmering och låtsas(?) programmering, lägg ner diskussionerna om språk och verktyg, fokusera istället på hur man får fler att upptäcka att programmering är roligt och kreativt? hur får man fler att förstå vad programmering är? hur får man fler att vilja lära sig programmera?

Men å andra sidan vad är det som säger att jag har rätt? Har ett antal kloka personer ägnat åratal åt en diskussion så är det säkert av avgörande betydelse, även om min intellektuella kapacitet inte räcker till för att inse vikten av det hela.

/Daniel Lindsten

[Lars Gunther]

Några korta svar

Varför finns det egentligen 2 olika ämnen; Webbteknik och Programmering?

Förarbetet innan vi ämnesexperter kom in i bilden hade Programmering som ett ämne. Jag fick gehör för att göra om strukturen på webbsidan radikalt från Gy -07. Tid att revolutionera mera fanns inte - och jag tror inte om jag skulle vilja göra det heller.

Jag fick aldrig något svar då men du kanske sitter inne med svaret,

Tyvärr nådde aldrig den frågan mig.

även om det verkar som att du anser att uppdelningen är föråldrad ett år innan de första kurserna inom GY11 ska hållas. Eller har jag totalt missuppfattat något viktigt?

Jag ser frågan som lite mer komplex än så. Det handlar mer om undervisningens innehåll än om kursernas struktur.

 

Jag gillar programmering, men vill att ämnet skall följa med i tiden.

 

[Lennart Rolandsson]

Föredraget med Douglas Crockford är bra!

Samtidigt som jag förstår att han är djupt involverad i framtagandet av EcmaScript 5 (ES5) (som är samma sak som Javascript), och därför mån om att låta språket framstå som fördelaktigt, så imponeras jag av hans försök att balansera debatten om olika språk och betydelsen av vårt (programmerarens) historiska arv. Jag såg de två första delarna av fyra. Mycket av olika förklaringar till teknikaliteter, som elever ställer sig frågande till, finns att hitta i ett tidigare språk eller i hårdavaran som existerade för 40 år sedan. Därför skulle jag vilja understryka följande

- ECMA script 4 och 5 (ES4 och ES5) utgör två standards som mig veterligen kommer påverka språkutvecklingen i framtiden. Vad gäller ES5 så framgår att Douglas med flera har försökt att göra ett mera tillgängligt och dynamiskt språk. ECMA har ett MYCKET stort inflytande på Webbutvecklingen, så jag tror att ES5 kommer att vara ett språk man måste lära sig som programmeringslärare, då elever snart insett att det finns en massa kola saker man kan göra. Det som bekymrar mig är att vi som lärare måste ge eleverna en struktur och ett arbetssätt, så att de inte lär sig det som Dijkstra varnade för på 70-talet - SPAGETTIKOD!!!

- Vi som programmeringslärare skulle må bra av att förstå hur programmering vuxit fram de senaste 40 åren. Det finns så mycket förklaringsvärde (läs pedagogiskt värde) om man förstår dess historia. En klassiker är "\t\r" eller ASCII-värdena 10 och 13. Varför skall de ligga efter varandra och varför använder man dom överhuvud taget?

[Lennart Rolandsson]

Jag har tittat en del på hur andra länder har behandlat ämnena Computer Science, Datorteknik, Databasbehandling, Informationsteknik och liknande och förundrats över hur lite Sverige har gjort för att ta fram kursplaner som följer den internationella debatten ... det jag menar är att vi tycks gå vår egen väg. Om det är skolmyndighetens fel (Skolöverstyrlesen fram till 1991 och senare Skolverket) med tillhörande experter eller om vi inte har tillräckligt med engagemang från universiteten för utvecklingen av gymnasieskolans kurser vet inte jag.

 

Kanske några av oss minns Carl Bildts förslag "Vingar åt människan"? Det var ett försök i början av 90-talet att starta en debatt om vilken typ av IKT/IT som skolan skall undervisa. Vad jag förstod så var det ingen som riktigt visste vad man skulle göra av det deras förslag. Personligen upplevde jag den som lite flummig. MEN det största problemet var att ingen debatt om vad Svenska skola menar med IKT/IT kom igång. Göran Person lade ner SÖ 1991 och ca 1992 uppstår (från ingenstans. Jag har i alla fall inte förstått varifrån incitamentet kom) tre kurser vid EL-programmet inom Programering. Sju år senare i och med Gy2000, uppstår Webbteknik m.fl datalogiska ämnen.

 

HÄR KOMMER DET INTRESSANTA

I många andra länder så gör man skillnad på den datalogi som finns vid gymnasiet (upper sec school) och den som finns vid högre utbildning. I det första fallet benämner man det som INFORMATICS och i det andra fallet ligger det under COMPUTER SCIENCE eller INFORMATICS. I Sverige har man valt en egen väg som (enligt mig beror på avsaknad av en medveten debatt) innebär att vi undervisar ett antal ämnen - Webbteknik, Programmering, Databasahntering m.fl. Informationsteknik är inte ens på agendan.

Skolverket har liksom inte kunnat sätta ner foten, då det inte har funnits någon ansvarig ämnesexpert som har kunnat säga ifrån och markera vad som håller på att hände inom IKT/IT. Vad gäller El-företagens medverkan i framtagandet av kursplaner för EL-programmet, så tror jag den var mycket sparsam. Skolverket har därför behandlat de datalogiska ämnena ganska så styvmoderligt då ingen har sagt vare sig bu eller bä!!!!! Man la till nya saker utan att ta bort andra saker.

 

Det jag kan se i GY11 är att Databashantering och programmering kommer att giftas ihop till Internetprogrammering eller Webbserverprogrammering. ETT STEG som ligger helt klart i den internationella trenden mot mera INFORMATICS. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Vet dock att debatten är mycket sparsam. Skolverket har en "öppen process" men slutligen så är det ett mycket begränsat antal människor som bestämmer ämnesinnehåll. Därför lyfter jag på hatten, då du Lars går ut i detta media för att söka upp debatten. BRA GJORT!!!

 

SLUTSATS

Vad är viktigt att undervisa vid gymnasiet? Skall vi ha någon typ av Computer Science? Det finns ett antal datalogiska begrepp som t.ex. sortering, träd, array/vektor, objekt mm. Jag tror att dessa begrepp kommer bli mycket avgörande för om eleverna skall förstå något av programmering över huvudtaget. 

 

I Tyskland och Israel har man en mycket tydligare debatt om programmering som ett ämne för gymnasiet och grundskolan (!!!). Då ligger det under INFORMATICS. Man anser att samhället kan lättare förstås med en allmänbildning som ombegriper "Objektens betydelse för hur en maskin/robot kan styras". I Sverige tittar vi mest på varandra och funderar "Hur får vi fler elever att välja en teknisk bana vid högre studier?" Om man har tur så uppfattar man att universiteten säger "Huvudsaken är att eleverna är intresserade av programmering!".

 

I USA har man mera Computer Science. Personligen skulle jag vilja att någon expert sätter ner foten och berättar för Skolverket vad som egentligen pågår inom IKT/IT? Det kanske är du Lars, eller så är det lärarna som undervisar i Webbteknik och programmering?!!

Det skulle vara ganska så häftigt om vi kunde skapa ett möte där lärare i Webbteknik och i Programmering träffas för att diskutera IKT/IT och vilka datalogiska begrepp som vi skall undervisa.

[Lennart Rolandsson]

Det skall vara \n\r eller \r\n istället för \t\r

[Lars Gunther]

Det som bekymrar mig är att vi som lärare måste ge eleverna en struktur och ett arbetssätt, så att de inte lär sig det som Dijkstra varnade för på 70-talet - SPAGETTIKOD!!!

Couldn't agree more!

Faktum är att problemet är extra stort för just JavaScript. Nätet överflödar av dåliga exempel och dåliga råd.

Jag fick i veckan i min hand boken "Webbprogrammering med PHP", som överflödar med exempel på hur man inte skall göar - varken i PHP eller JS... Suck!

 

Angående teckenkodning och radslut - kolla en video jag gjort till mina elever... (Hyfsat innehåll, men mikrofonen drar in mina tunga andfådda andetag.)

[Lars Gunther]

Intressant.

 

Notera dock gärna att terminologi och teknikernas historiska utveckling ingår i många av mina kurser. Det är inte bara tillämpning i dem.

 

Datalagring för fjärde året har en klart tydligare teoretisk del än vad dagens databashantering har, för att ta mitt tydligaste exempel.

[Birger Eriksson]

OK. Vi inser behovet av Javascript (ES4 och ES5) i undervisningen. Men vi lider stor brist på kursmaterial anpassat för gymnasiet. Jag har inte hittat något bra material från något av läromedelsförlagen (utom möjligen från Thelin, men det är inriktat på JScript...) Samtidigt finns massor av information på nätet som är rent av skadligt.

Låt oss bli lösningsinriktade; jag föreslår att vi bygger ett undervisningsmaterial (opensource). Är det någon som har lust att vara med?

[Lars Gunther]

Lust ja, men lite tid... Jag jobbar på mina egna läroböcker.

 

Jag hade hoppats Thelinmaterialet om JScript/JavaScript skulle passera mina ögon innan det gavs ut, så jag kunde åtgärdat de värsta bristerna.

 

Jag har dock skrivit en del errata som jag hoppas kan komma med i senare tryckningar.

 

Det finns bra böcker på engelska. Den här vet jag är bra: http://www.amazon.com/JavaScript-Missing-David-Sawyer-McFarland/dp/...

 

I det här fallet litar jag på förlaget: http://www.amazon.com/JavaScript-Absolute-Beginners-Terry-McNavage/...

 

Självklart bör inget rekommenderas helhjärtat oläst.