Kom precis hem fr en forskningskonferens om "Computing Education Research". Bland mycket annat pratade man om Scratch och Greenfoot. Speciellt den senare bygger tydligen på "community-tanken", där lärare över hela världen delar med sig av erfarenheter och förbättringar (man har ett forum som heter Greenroom) för att miljön skall bli så bra som möjligt för undervisning. Pratade med en av programmerarna bakom verktyget. Han skulle gärna komma till ett seminarium här i Sverige och berätta mera. Man arbetar mycket medvetet med att skapa relation till lärarna.

 

Vad gäller Scratch så har forskning visat att med miljön så skapas förutsättningar för elever som att lära på annat sätt, då programmeringsobjekten visualiseras. Det handlar inte om "Object-first" utan snarare att eleverna får ett annat lärande. Verkar det intressant?

 

Visningar: 64

Inlägg i den här diskussionen

Har kikat lite på både Scratch och Greenfoot, båda miljöerna är jätteintressanta och har tipsat några lärare - önskar jag kunde ägna mer tid åt detta men som länsövergripande IT-pedagog finns inte mycket utrymme. Följer gärna diskussionerna!
Jag tycker det är mycket intressant att använda den typen av verktyg..

Scrath loopar fungerade inte som de i java jag lär ut, vilket jag tror kan vara en onödig tröskel. när man går över till kod. Vet inte om man kan ta bort moduler som man inte gillar.

Hittills har jag inte blivit frälst av någon av dra och släpp plattformarna då de har olika brister som stör mig.
och tänker att man kanske snarare ska bygga/hitta ett grafiskt api som eleverna kan arbeta mot enkelt. som gör ungefär samma sak som scratch.
Mycket intressant jag vill anmäla mig direkt till seminariet om Greenfoot, mm. När blir det?...
Jag vet inte när det blir. Utvecklaren av Greefoot som jag pratade med heter Ian Utting och är intresserad av att lärare tillsammans skall utveckla och förbättrar (tror mestadels som användare) Greenfoot. Nätverket och Greenroom är seriöst och enbart öppet för lärare. Tydligen har arbetet med miljön hållit på några år och bör därför vara hyffsat användbar i utbildningsammanhang.

Jag gjorde inlägget för se hur stort intresse som finns att träffa honom och diskutera hur man kan skapa en grupp av lärare som arbetar tillsammans för att göra en miljö. Han skulle isåfall komma resande från University of Kent, UK. Personligen blev jag fascinerad då man inom Greenfoot så medvetet arbetar för att "många är starka" där lärare skall vara med i utvecklingen, vilket är "klockrent" enligt mitt tycke.
Dett verkar tok intressant så kan jag när det är kan jag nog ta mig någonstans för att vara med.
Jag har undervisat tekniklärare i Scratch här på högskolan i Jönköping i en lärarlytftskurs. Det har tagits emot mycket bra och flera av lärarna har provat med sina elever med positivt gensvar. Jag tror att Scratch (har inte provat Greenfoot) är ett bra alternativ för att komma in i programmeringens problemlösningstänk. Att sedan gå till textbaserad programmering behöver inte vara ett problem. Då har redan den mentala modellen byggts upp och smärre justeringar i syntaxen är nog överkomliga (angående loopar i java).
Vad jag är mer intresserad av just nu är forskning som kan visa resultat på vilka färdigheter som barnen faktiskt förbättrar genom programmering, utöver själva programmeringsfärdigheten. Om ingen färdighet kan kopplas direkt till något som kan mätas i nationella prov, eller mot lärandemål i kursplaner, är det svårt att motivera lärare/skolledare att programmering är något att satsa på i grundskolan.
Jag är övertygad om att man kan ha fördelar i matematiska problemlösningssituationer genom att jobba med programmering, men har inte hittat någon forskning som stärker detta.
Tack Johan!!
Det du skriver är mitt i prick: Vem är egentligen avnämaren av elevers kunskaper i programmering, som de skaffar sig på gymnasiet? Inte är det indutrin i alla fall. Jag skulle tro att det är ytterst få som går direkt fr gymnasiet till ett yrke som omfattar programmering (i t.ex. Flash, javascript, VB m.fl.). Har dock inga belägg.

Är det universitet/högskolan eller finns det någon allmän uppfattning att programmering fostrar ungdomar till ett logiskt tänkande som är till nytta i t.ex. matematik. Jag vet att det FUNNITS forskning i gränsområdet problemlösning-algoritmer-programmering, men det verkar som den debatten är tyst. Känner du till någon forskning som bedrivs i dag i gränsområdet Matematik och Programmering för ungdomar på gymnasienivå?

Intressant med Scratch. Jag var själv med på Scratchkonferensen MIT i augusti och det finns någonting utanför själva programmeringen som intresserar mig (IKT-pedagog (grundskola) i Smedjebacken, scratchfan). Idén som ligger bakom är minst lika spännande som själva programmet. Imagine - Create - Experiment - Play - Share - Reflect - Imagine. Och här kommer kanske dilemmat i skolan och hur man ska kunna mäta effekterna av ett sådant processinriktat tänkesätt. Om man följer ungdomarnas (och vuxna) diskussioner på scratch.mit.edu så förstår man snabbt att det finns ett otroligt kraftfull lärande i detta processtänkande.


Konferensens (Scratch@MIT) tema var: ReImagine - ReThink - ReMix och finns dokumenterad på flera ställen http://www.vimeo.com/14131263

 

Man skulle kanske också kunna tänka sig att målet inte är programmering i sig, utan som du nämner just strategier för problemlösning (och tänkande). Och man kan dessutom koppla in Scratch i en annan kontext än enbart programmering: Ex. digitala berättelser (titta på scratch.mit.edu, det finns massor), laborera med fysik, bild etc... använd interface som Lego WeDo och Picoboard (det finns även scratchkloner till arduino och Lego Mindstorm). Då tänker man inte enbart att målet är programmering, vilket då blir en sidoeffekt. Men som sagt hur ska detta lärande mätas och i vilken vågskål...

 

Titta lite på detta videoklipp utifrån ögon med lärande och programmering i fokus. Tjejer 8-11 år och arduino, det funkar väl inte?

 

Arduino the Cat, Breadboard the Mouse and Cutter the Elephant from hmt on Vimeo.

 

Snacka om engagemang!

Jag skulle vilja påstå att flickorna lär sig en hel del av designprocessen som är en stor del av programmering ute i yrkeslivet. Dessutom är flickorna engagerade. Dessutom är de flickor!

Tack för att du delade med dig av länkarna!

Skall studera dem närmare.

 

Undervisar du själv programmering i Smedjebacken? På grundskolan?

 

 

Hej Lennart

 

Visst är det intressant med tjejerna och deras entusiasm.

Nej, jag undervisar inte i programmering. Jag jobbar som IKT-pedagog (i en liten bruksort) med allt mellan sladdar, pedagogik och gerillaverksamhet. Men jag har en svag kärlek för hur lärande går till och har snubblat in på Scratch och idéerna kring det. Och försöker få lärarna intresserade...

Jag gick en kurs i Turbopascal någon gång på 80-talet, så det finns ett visst intresse för programmering. Men jag är nog mer inne på problemlösning och konstruktivt tänkande etc... Jisses, det lät nåt det ;). Och framför allt hur skolan kan försöka tänka i de termer som videon med tjejerna visar.

 

Och är ganska kritisk till skolan. Har dock ingen lösning på problemet. Och dessutom är det snart jul :).

 

Ha det gott och God Jul och Gott Nytt År och annat sån´t.

 

PS! Det vore kul med en nationell workshop med pedagogiska idéer kring Scratch, picoboard, arduino etc... och försöka få tag i det tjejerna i videon upplever. Dvs. ett enormt lärande, men inte nödvändigtvis för att bli programmerare.

 

 

Förlåt om jag går lite OT, men...

 

Om man inte är ute efter att lära barnen programmering utan vill fokusera på att ta till sig färdigheter som att analysera och problemlösning, så pratar vi väl om matematik? Ett ämne jag har för mig att vi lär barn i grundskolan... :)

 

Själv tror jag att teknik är ett mycket bra verktyg för att lära ut dessa färdigheter och folk som Conrad Wolfram håller så klart med. Jag bloggade kort om det för ett litet tag sedan. Orkar man inte läsa det jag skriver så titta iaf på Conrad om ni inte redan sett det. En annan artikel jag läste häromdagen om "matte på riktigt".

Faktum var att programmering var  ETT VERKTYG, i matematik under 70-talet, för att elever skulle kunna lösa problem mera iterativt (t.ex newton-raphson) inom matematik och fysik. Lars-Eric  Björk var en av de första att införa en del av universitetsmatematiken och göra den dåvarande gymnasiematematiken mera praktisk på Natur- och Teknik programmen. 

Programmering infördes även i Datalära som blev en del av matematik-ämnet i åk1 på gymnasiet. Där eleverna fick lära sig BASIC. Var det programmering eller var det matematik?

RSS

Change language?

Välkommen!

Dela! är en mötesplats för alla som bryr sig om utbildning och lärande.

I denna stund är vi 3135 medlemmar i Dela! Medlemmarna skapar en stor mångfald. Här finns förskolelärare, grundskolelärare, gymnasielärare, lärarstuderande, IT-pedagoger, bibliotekarier, museipedagoger, universitetslärare, skolledare, forskare, politiker, m.fl.

Alla frågor, idéer och erfarenheter ni vill Dela! är välkomna!

*****************

Det finns också en Dela-grupp på Facebook:

https://www.facebook.com/groups/delavidare/

Appskafferiet - appar för skolan

Märken

Laddar…

© 2014   Created by Niklas Karlsson.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor